I en artikel i dagens CS påpekas att chatt är allt viktigare för företag. Förra veckan rapporterade man om lagringsexplosion på svenska företag där mejlen ökar allra mest. Hmm, det ena fenomenet är kanske en signal om ett behov och det andra en tänkbar lösning, eller vad tror du?

Långsamt men säkert inser många företag att tekniken ersätter mellanmänskliga fenomen och gör dem mer effektiva. Det är interaktionen mellan människor som skapar mervärde. Jag har tidigare vurmat för fikapauser och nyttan av tempoväxling och samtal med personer som har distans till de uppgifter du tar dig an. Du behöver stanna upp för att komma fortare fram.

Pausa för att komma vidare

En chatt kan vara en virtuell mikropaus i arbetet med ett konkret syfte - ett sätt att stämma av något med en kollega, be om en andra åsikt eller rapportera en viktig händelse.

Ofta använder vi mejl för det här avstämningarna och frågorna, men det är lätt att missbruka mejl och i all iver skicka kopior till både kreti och pleti. Den ökande mängden mejl gör att kanalen i viss mån försvårar kommunikation när inkorgen blir svår att överblicka; man har svårt att veta hur en fråga ska hanteras, missförstår tonen, blir till och med osäker på om mejlet verkligen var till mig och får om ett par dagar ett till mejl: "fick du mitt förra mejl?". *suck*

Ska vi slå vad om att mejlet når mottagaren?

Att mejla har blivit lite av ett slumpspel: Har du tur så mejlar du när personen sitter vi datorn och han/hon svarar ganska omgående. Har du otur ser inte mottagaren sin inkorg förrän 20 personer till har mejlat. Och då är sannolikheten betydligt mindre att du får det rappa svar som du förmodligen förväntar dig.

Mejl är inte dött - men däremot kräver det mycket disciplin och en förmåga, nästan fallenhet för, att söka och sålla. Till dess att mejl-verktygen ger oss bättre användarstöd så är chatt-alternativet förmodligen en angenäm ersättare i många situationer.

Fördelar, och nackdelar, med företagschatt

Fördelar

• Du styr själv. Jag kan själv meddela när jag är tillgänglig eller upptagen - och på så vis fokusera mer på arbetsuppgifterna (kräver förstås att du hanterar telefonen på samma sätt)
• Omedelbarhet. Jag får svar direkt istället för att som ett mantra upprepa "Jo, jag mejlade honom förra veckan men han har inte återkommit"
• Lagom avstånd. Chat känns inte lika påträngande som att ringa. Det är också helt ok att svara: "Jag hinner inte just nu". Det är sällan du i mejlform mejlar tillbaka och säger att du sitter upptagen. Svaret är en bättre signal till avsändaren som ändå har fått göra sig hörd och fått en omedelbar mänsklig respons.
• Mindre antal mejl. Need I say more?
• Kortfattad kommunikation. Många människor tycker det är svårt att vara kortfattad i mejl och svävar gärna ut med artighetsfraser som kan vara besvärliga tidstjuvar. I chattform är det mer acceptabelt att ställa en fråga, få ett ja eller nej och sedan avsluta chaten. Alla tjänar på det.

Nackdelar

• Försvårar spårbarhet. I en diskussion kring ett visst ämne, speciellt om man är flera, kan det bli svårt (även om det iofs är möjligt) att hitta tillbaka till vad alla sagt i ämnet. I en sådan situation fungerar det kanske bättre med mejl, eller varför inte ett sökbart forum eller en wiki - som syftar till att just dokumentera beslutshistorik.
• Svårt med känslor. Upprörda känslor ska aldrig kommuniceras i digital form - det blir ofelbart missförstånd och tandagnisslan; Hur många smileys du än försöker lätta upp stämningen med.
• Chattspioneri. Andra kan, i princip, se när du kommer och går till din arbetsplats vilket ger lite storebrorskänsla, men är egentligen inte mer udda än att man har kollegor som man sitter med som har koll på ens närvaro. Många nyckelpersoner som ofta får frågor märker otvivelaktigt en topp av telefonsamtal när de startar datorn, eftersom det i chattprogrammet syns att man just loggat in. Löses bäst med att även stänga av telefonen när man behöver arbeta ostört - det är faktiskt tillåtet!

Chatt kan ge många positiva effekter och kanske till och med bidra till en mer öppen företagskultur, gladare medarbetare och ett fröjdefullt kompetensubyte. Det hänger förstås på ledningens attityd, individernas inställning och tillgången på användarcentrerade verktyg som gör det hela möjligt.

Chatta med mig förresten? Det gör du lätt här: www.axbom.se/chat

Via podcasten Boagworld fick jag nys om MoFuse där jag byggde en mobil version av axbom.se på 10 minuter. Det kunde förstås ha gått snabbare(!) men jag ville ha in min egen logga.

RSS-flöden fortsätter att revolutionera webben och ett i raden av alla tjänster som erbjuder en mashup baserad på denna teknik är MoFuse.

RSS-flöde och egna sidor

Du matar helt enkelt in valfria RSS-flöden som då blir sidor i din mobila webbplats. Det går även att bygga egna statiska sidor som är speciellt byggda för den mobila webbplatsen.

Här ser du resultatet av min egen ansats och numera hittar du alltså min mobila variant via m.axbom.se om det smakar.

Opera Mini och Safari kräver inte mobila sajter

Själv använder jag förstås Opera Mini (Opera Mini 4.1 finns ute i beta-version) på min Nokia E61 och upplever webben som den verkligen ser ut. Med webbläsare som denna och Safari på iPhone kanske det snart är slut på specialanpassade mobila sajter - den funktionaliteten byggs helt enkelt in i befintliga sajter.

Sekundär spaning. "Fuse" verkar vara nästa modeord. Nyligen testade jag FuseCal (fortfarande alpha-version) för att synkronisera olika typer av kalendrar.

Läste ett par bra texter i Financial Times idag. De går bägge ut på att användarna styr it-utvecklingen och it-avdelningen som den ser ut idag är långsamt på väg bort.

I kåseriet The end of the record collection jämställer Peter Whitehead it-avdelningen med vinylskivor.

But just as online music is sweeping away the idea of a physical record collection, software as a service is doing the same for business IT. Applications can be piped in without any need to own, house and maintain all the paraphernalia.

Säg farväl till it-samlingen

Med en näst intill obegränsad tillgång på effektiva arbetsverktyg som tillhandahålls via en webbläsare kan vi undkomma många kostnader för hårdvara, service och support. De flesta företagsledare är dock inte redo för sådana beslut utan vi får vackert vänta till dagens tonåringar får mer inflytande och bänder loss trygghetsnostalgiska fenomen som finns kvar bara för att alltför få vågar lita på att något de inte kan se och klappa på verkligen fungerar.

Ade McCormack påminner oss också om att värdet av IT avgörs av användarna:

All we can hope is that our IT department is responsive to the business, competent and enjoys high levels of trust in the eyes of the users. One could say that the perceived value of the IT function is best measured by the degree to which users are happy with the IT service.

Det handlar alltså inte om att vi ska räkna på hur många minuter användare sparar på den ena eller andra funktionen; det handlar snarare om hur nöjda användarna är med funktionerna och hur väl de hjälper användarna bidra till att företaget tjänar pengar på sin kärnverksamhet.

Och det kan då handla om att våga låta användarna ta hjälp av webbaserade verktyg för att jobba mer effektivt och smart tillsammans med andra.

Banka in budskapet om autentiska, mänskliga kontakter med marknaden

Det är inte kärnfysik, men det tål att upprepas. Många chefer vågar inte ens tänka tanken. Den största rädslan bottnar i en tro på att företagen har så många hemligheter som måste skyddas till varje pris. Till dessa människor kan jag bara rekommendera en genomläsning av Cluetrain Manifesto. Igen och igen och igen.

Jag upphör aldrig att förvånas över alla avancerade tjänster för kommunikation via webben som finns tillgängliga helt gratis.

För tio år sedan skulle nog en offert på en tjänst för att chatta live via en webbsida gå loss på runt en halv miljon kronor. Nu kan du tanka hem den gratis.

Du kan själv se hur det fungerar genom att gå in på min kontaktsida. Där hittar du som kan köra Flash en liten så kallad widget som gör att du kan chatta direkt med mig, förutsatt att jag är vaken och online förstås.

Jag använder Meebo men du som vill betala för mer funktionalitet kan gärna också testa ChatStat, som också finns i en enklare gratisversion.

Vi hörs i en chat på en annan sida ;)

Att sociala nätverk på webben är till nytta har jag nämnt förut och då också manat företag till att sluta blockera internet. I Computer Sweden från den 25 januari hittar jag färsk statistik om sociala nätverk från Network World som jag måste föra vidare.

• Mer än två tredjedelar av alla it-proffs använder sociala nätverk
• LinkedIn är den populäraste med 41 procent av alla it-proffs som användare
• 42 procent använder sociala nätverk i jobbrelaterade ärenden
• 30 procent använder sociala nätverk för nöjes skull
• 28 procent delar tiden på sociala nätverk mellan arbete och nöje

Artikeln i CS nämner också att i ett Fortune 50-företag använder ett antal anställda Facebook utan ledningens vetskap för att samarbeta eftersom företaget inte erbjuder någon sådan tjänst.

Jag tror det är alltför vanligt: En arbetsgrupp ökar sin produktivitet men vågar inte berätta för ledningen hur de gör det därför att det är tabubelagt.

Ingår i studien gör LinkedIn, MySpace, Slashdot, Facebook, del.icio.us, Technorati, Stumbleupon, Livejournal, reddit, Xanga, Furl, Newsvine och Mixx.

Webbstrategen Jeremiah Owyang har mer statistik.

Efter en alltför lång väntan ligger nu tredje programmet av webbtrender ute. Jag intervjuar Niclas Bergström, VD på ReadSpeaker om deras förträffliga tjänst för uppläsning av webbsidor medelst talsyntes. Ni kan själva lyssna på en av deras tjänster genom att klicka på AudioFeed i den här bloggen. Ni får då tillgång till en uppläst version av inläggen.

• Webbtrender - Niclas Bergström på ReadSpeaker

Allvarligt talat, om du inte använder fring på din mobil, så använder du inte din mobiltelefon...

Med fring kan jag snacka och chatta med Skype, Google Talk, med flera på mobilen. Jag laddar ner ett program till telefonen, matar in mina kontouppgifter och vips plockar den upp aktuella kontaktlistor och identiferar om någon i telefonboken använder några av dessa tjänster.

Så eftersom min telefon har WiFi-möjligheter kan jag nu välja att snacka i min Nokia E61:a medelst Skype. Gratis. Finns inget WLAN kan jag köra 3G, och det är fortfarande fantastiskt billigt - speciellt till utlandet.

Skaffa fring och börja använda din mobil. På riktigt.

Het debatt pågår just nu i bloggosfären om företaget Jajja och upptäckten om att deras fulmetoder för sökmotoroptimering fortsätter i stor omfattning.

• Jajja spammar svenska bloggosfären med länkar till länkkataloger
• Fler och fler berättar om spam från Jajja
• Jajja i nytt blåsväder
• Därför spammar Jajja
• Jajjamensan - fiaskot är ett faktum
• Jajja spammar bloggar (IDG)

Rätt kul är uppfattningen att ordet "jajja" har blivit ett nytt svenskt ord med betydelsen att man lägger in ett stort antal fejkade kommentarer i bloggar i syfte att få länkar till sina egna sajter.

Används så här: "Jag blev jajjad!" eller "Anlita inte det där företaget för sökmotoroptimering, de jajjar".

• Jajjad - ett nytt svenskt ord

När jag förklarar Ajax är det många som frågar mig om jag kan ge några exempel på webbplatser som använder det. På allmän begäran kommer alltså här en snabbt ihopknåpad lista.

Ajax sägs ofta stå för asynkron javascript och xml, men faktum är att Ajax-tillämpningar inte behöver använda XML och Jesse James Garrett (mannen från Adaptive Path som myntade begreppet) vill inte att det ska var en akronym.

Ajax är snarare ett samlingsnamn för tekniker som gör det möjligt att ladda och visa innehåll från servern på en webbsida utan att ladda om själva sidan. Fördelarna över Java och Flash är snabbare laddningtid och ett gränssnitt som är förenligt med övriga webbplatsen.

Kom ihåg att ingen webbplats blir självklart bättre för att man smackar på lite Ajax: du kommer inte ifrån behovsanalys och användartester; och det kan ställa till en hel del problem med tillgängligheten.

Jag säger som Spider-Man: "With great power comes great responsibility".

Här kan du i alla fall spana in lite Ajax

• Fysiklektion med hjälp av periodiska systemet (ett klockrent enkelt exempel)
• Håll din kalender synkad hos Kiko eller Google Calendar
• Skapa egna formulär hos JotForm eller Wufoo
• Mixa filmer hos eyespot
• Personlig portal hos Netvibes eller Protopage.
• Rättstavning hos Orangoo eller PrimalGrasp.
• Att-göra-listor hos Remember the milk, Backpack eller Todoist
• Tjöta med andra hos Gabbly eller Chat utan chatprogram hos Meebo.
• Hantera din tid med TimeTracker.

Vill du lära dig Ajax?

• Ajax: Getting started

Tänk dig att du kan använda samma användarkonto för att logga in på flertalet webbplatser och applikationer. Tänk dig vidare att du inte behöver lämna över hanteringen av ditt användarkonto till en tredje part. OpenID gör det möjligt.

OpenID är ett decentraliserat system för autentisering. Det uppfanns av LiveJournal och har nu utvecklats till en öppen standard. Vem som helst kan skapa ett OpenID och antalet webbplatser som har stöd för detta växer.

Ett OpenID är helt enkelt en webbadress. Mitt OpenID är www.axbom.se, det vill säga adressen till min blogg. Jag kan använda det för att logga in på valfri webbplats som stödjer OpenID. Eftersom det bara är jag som har tillgång till den adressen så är jag den enda som kan använda den identiteten.

Jag har valt att använda mitt konto hos Vox som central lagring för mina kontouppgifter, men du väljer själv leverantör eller sätter upp din egen OpenID-tjänst (till exempel med hjälp av phpMyID). Eftersom det är din personliga webbadress som är ditt konto, spelar det ingen roll vad du väljer - du kan när som helst byta.

• Läs Simon Willison's inlägg om hur du använder din blogg som ditt OpenID.
• Titta på Simon Willison's film om hur man använder OpenID.
• Den officiella sajten om OpenID heter openid.net.