I november 2007 publicerades min första artikel i Datormagazin med en beskrivning av ett aktuellt interaktivt webb 2.0-fenomen och hur man tillämpar det, komplett med kodexempel. Sedan dess har det fortsatt varje månad och planen är att jag fortsätter med dessa kreativa interaktionsmodelleringar till dess orken tryter.

Det är riktigt kul att förena mitt intresse för användarcentrerade lösningar med mitt teknikintresse. Att faktiskt sitta ner och programmera är ju riktigt kul då och då. Jag tror också det ger läsarna mervärde att jag sätter in Ajax-lösningar i ett sammanhang som är relevant ur användbarhets- och tillgänglighetsperspektiv.

Idén om att skapa ett helt interaktivt bibliotek med designmönster har förstås också slagit mig.

Kolla gärna in artiklarna i Datormagazin. Ämnena som jag skriver kring är de följande, och jag utgår från JavaScript-bibliotek som Prototype och jQuery:

1. Nr 11, 2007: Formulär med inyggd felhantering
2. Nr 12, 2007: Flikar skapade automatiskt från ankarlänkar
3. Nr 01, 2008: Autocomplete (automatiska förslag till alternativ) i formulär
4. Nr 02: 2008: Thickbox som ersättning för popuper
5. Nr 03: 2008: Highlighting, dölj/visa och tabellhantering med jQuery

Efterbeställa nummer kan du göra i Datormagazins shop.

Nästa artikel är klar och i nummer 4 får du mer inspiration för att skapa lite mer underfundiga användarupplevelser på webben.

All återkoppling uppskattas givetvis alltid. Och du: även om jag inte själv vore skribent i denna eminenta tidning så skulle jag varmt rekommendera den till alla utvecklare. Så det så ;)

Bilder till min presentation på konferensen Utveckla din plats på webben i november 2007. Jag pratar om webbstrategi, webbteknik, användargenererat innehåll och designmönster. Och så en hel del om superhjältar.

Bilder till min presentation på konferensen Användbarhet i oktober 2007. Jag pratar om hur nya tekniker som Ajax och andra Rich Internet Applications (RIA) påverkar användbarhet och tillgänglighet på webben. Arrangör: Ability Partner.

Som trendspanare inom webb registrerar jag mig på ohälsosamt många sajter varje vecka. En detalj stör mig lite mer än andra och det är när jag ska mata in mitt födelsedatum.

I princip borde väl inte mitt födelsedatum behövas men jag kan ta det eftersom det är skönt egotrippat att få en födelsedagshälsning när man går in på en sajt.

Tankevurpa i formulärbygget

Men hur jobbigt är det inte att varje gång behöva skrolla ner från år 2007 till 1974? Inte för att man känner sig gammal, men för att det är onödigt pilligt.

Allra bäst är självklart att ge tusan i rullgardinsmenyer och låta användaren själv mata in födelsedatum i ren text och sedan med lite intelligent kod spara ner det i önskat datumformat.

Sanning: Ju färre gånger du byter inmatningstyp på fälten, desto snabbare går det att mata in innehåll. Rena textfält rockar.

Envisas man med rullgardsinmenyer för årtal så borde man väl ändå kunna anta att snittåldern på de som registrerar sig är någonstans mellan 20 och 35. Nåväl: i alla fall är det sällan spädbarn som går in och reggar sig.

Mitt heta tips till alla som har val av år i någon form är alltså: låt förvalet ligga på 1980 eller något annat år som känns hyfsat relevant. Smartast är ju att göra en uppslagning i databasen och ta snittåldern på den befintliga användarskaran.

Då kan jag tabba mig igenom formuläret och med ett fåtal(!) knapptryckningar på piltangenten nå mitt eget årtal.

Ibland är det så enkelt som man tror.

I oktober pratar jag om Ajax i kombination med användbarhet. Det ska bli fantastiskt kul att få förena mina passioner webbteknik och användbarhet och belysa hur man som webbproducent skapar en bättre upplevelse för sina användare.

I konferens-serien Framgångsrik utveckling av webbplatser, intranät och verksamhetsportaler fokuserar arrangören Ability Partner på användbarhet under tre dagar i oktober: Användbarhet som skapar användarnytta och verksamhetsnytta.

Den 25 oktober hör ni mig prata kring Nya tekniker – hur påverkar dessa användbarheten på våra webbplatser och intranät:

• Vad finns det för nya tekniker tillgängliga och hur ska vi använda dessa för att stödja användbarheten? - En översikt
• Vad gör vi när användbarhet ställs mot tillgänglighet – hur ska vi prioritera?
• Så kan du använda dig av Ajax för att öka användbarheten
• Ajax och effekten på tillgängligheten
• När och hur är Ajax-tekniken en bra lösning
• Vilka fallgropar innebär denna teknik
• Erfarenheter, tips och råd

Information om konferensdagarna och anmälan - du kan anmäla dig till en, två eller tre dagar. Torsdagen den 25 oktober rockar fett ;)

Bland övriga talare hittar du Henrik Artman (keynote speaker), Jan Gulliksen (keynote speaker), Alexia Rahm (Fritidsresor), Peter Litsegård (VitalView), Ralf Larsson (Electrolux) och Åsa Iggström (Vin & Sprit). Ordförande är Pernilla Risberg från Alenio.

(Uppdaterat: bilderna till presentationen om Nya tekniker och användbarhet)

Att lägga ut en ny artikel, uppdatera innehåll eller till och med infoga en film via Youtube handlar om en insats på 2-10 minuter med det verktyg för webbpublicering jag använder mest idag: Drupal. Men långt ifrån alla publiceringsverktyg kan skryta om sådan effektivitet.

Effektiv webbpublicering

De senaste dagarna har jag hållt min bostadsrättsförening, där jag är aktiv i styrelsen, informerad om diverse rapporter och ärenden. Korta textuppdateringar på webbplatsen görs på mindre än en minut från att jag sätter mig framför valfri dator; Precis en sådan kontroll över information som många företag vill ha.

För att komma till det läget har jag lagt ner kanske 12-18 effektiva timmars insats på installationer och konfigurering. Mallar och verktyg är gratis och jag har full insyn i koden. Dessutom följer webbplatserna webbstandarder!

Kommersiella verktyg är ofta mer tidskrävande

Jag har haft tillfälle att lära mig även andra, kommersiella, publiceringsverktyg - på en nivå där jag själv håller utbildningar. Liknande uppgifter som de jag nämnt ovan kan ta mig allt ifrån 30 minuter till 2 timmar i vissa verktyg; Jag har heller ingen insyn i koden, dessa publiceringsverktyg kostar pengar och jag måste lägga lite jävlar anamma på att få dem att följa webbstandarder.

Jag började utvärdera publiceringsverktyg redan 1999 när jag jobbade på Ericsson och 2001 skrev jag en artikel som heter Välj rätt publiceringsverktyg.

Det var redan då tydligt för mig att skillnaderna mellan publiceringsverktyg kan vara milsvid, inte bara avseende licenskostnader men också avseende hur lång tid det tar för en webbredaktör att faktiskt hålla webbtjänsten uppdaterad.

Fel publiceringsverktyg kostar varje dag

Du har en webbredaktion på 10 personer och det tar 30 minuter i stället för 10 minuter att utföra de vanligaste aktiviteterna. Du förlorar 26 timmar per dag i effektivitet, eller i runda slängar 20 tusen kronor om dagen beroende på hur du vill räkna.

Till alla er som nu funderar på att välja publiceringsverktyg för webben: Ni kommer förmodligen att leva med verktyget en lång tid framöver; lägg ner mycket flis och flit på att utforska och utvärdera de tänkbara alternativen. Det är det värt. Varje dag.

• Välj rätt publiceringsverktyg för webben.

Jag säger ibland att jag skulle kunna skriva en omfattande guide till korrekt användning av ALT-text, just för att i princip alla jag ser göra en ansats till att skriva ALT-text gör fel.

Eftersom jag inte hinner skriva guiden är jag bara glad att någon annan hunnit före.

Vadå ALT-text?

Ofta felaktigt benämnd ALT-taggen, är ALT-attributet den del av koden för en bild som anger en beskrivande text för bilden. Själva texten som anges i ALT-attributet kallas för ALT-text, eller alternativ text.

Syftet med ALT-texten är att människor med nedsatt syn kan få texten uppläst och ändå tillgodogöra sig kommunikationsvärdet i bilden. Även de som surfar med bildvisning avstängd kan läsa texten i stället för att bli tvungna att ladda ner bilden.

Saken är den att man måste tänka sig in i användarnas situation rätt ordentligt för att beskriva bilden på ett sätt som är relevant för sammanhanget. Samma bild kan allså ha olika ALT-texter beroende på hur den används.

Därmed faller också många publiceringsverktyg platt, det vill säga de verktyg som har en central bildbank och bara tillåter en ALT-text per bild. ALT-text bör alltid anges i samband med att bilden läggs in på sidan.

Ofta kan det faktiskt vara vettigt att ha ett tomt ALT-attribut, särskilt då bilden inte tillför något kommunikativt värde för förståelsen av budskapet på sidan.

Nåväl, hjältarna på WebAIM har redan skrivit guiden till ALT-text, så jag kan hänvisa till dem:

• Appropriate Use of Alternative Text

Imorgon tisdag den 14 november är det dags för World Usability Day. Aktiviteter runt hela världen kommer sätta användbarhet i fokus.

I Stockholm arrangeras två aktiviteter för att visa att användbarhet är angeläget i alla verksamhetsområden. Bägge aktiviteterna är gratis.

Rundabordssamtal: Vad jag och min organisation gör för användbarhet

Kl. 08:30-10:30, Kulturhuset, Akademiskt forum, Sergels torg.
Anmälan
Arbetsmiljöverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting och Verva deltar i ett rundabordssamtal. Temat för samtalet är: Hur arbetar vi för ett mer användbart Sverige? Vems är ansvaret för att produkter och tjänster som utvecklas blir användbara och tillgängliga? Hur arbetar din organisation för detta?

Kurs i användbarhet

Kl. 13:00-16:00, Norra latin, Norra bantorget.
Anmälan
En kurs om hur man praktiskt kan arbeta med användbarhet. Nio olika talare delar med sig av positiva erfarenheter. Matnyttigt både för er som inte har erfarenhet av att arbeta med användbarhet och er som är mer erfarna.

I internetbranschen pratar vi mycket om tillgänglighet på webben och WCAG, men förvånansvärt lite om ATAG. Tyvärr är det också så att få webbägare ställer relevanta tillgänglighetskrav på sina publiceringsverktyg.

ATAG står för Authoring Tool Accessibility Guidelines, vilket fritt översatt innebär Riktlinjer om tillgänglighet för publiceringsverktyg.

För visst är det så att för att skapa en tillgänglig webbplats bör du ha ett verktyg som är ett fullgott stöd i att prestera en sådan webbplats.

ATAG är primärt för utvecklare av publiceringsverktyg men givetvis också viktig att ta i beaktande för den som köper ett publiceringsverktyg. När jag pratar om publiceringsverktyg menar jag:

• redigeringsverktyg som är specifikt framtagna för att skapa webbinnehåll, till exempel what-you-see-is-what-you-get (WYSIWYG) HTML och XML-redigerare.
• verktyg för webbunderhåll eller sajtpublicering, inklusive content management-system, verktyg som automatiskt genererar en webbplats från en databas, konverteringsverktyg och enklare publiceringsverktyg (som bloggverktyg).

ATAG 1.0 innehåller en checklista med 28 punkter som vägleder kring:

• generering av tillgängliga webbsidor som bemöter standarder och riktlinjer
• begäran av information om tillgänglighetsrelaterad information från användaren (personen som publicerar information)
• att erbjuda möjligheter att med verktygets hjälp stämma av och åtgärda otillgänglight innehåll
• integration av tillgänglighet i design, hjälpfunktioner och dokumentation
• att göra publiceringsverktyget i sig självt tillgängligt för människor med funktionshinder

Självklart är ATAG underlag för viktiga krav att ställa på ett publiceringsverktyg.

ATAG 2.0 håller också på att utvecklas för att bli kompatibelt med WCAG 2.0, som är under utveckling. Håll koll på dessa begrepp hos WAI.

Fråga!

WAI-projektet, gänget bakom Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, har en artikel om vikten av att involvera människor med funktionshinder när man testar webbplatser.

En viktig poäng är att man inte kommer identifiera alla fel; Det finns många fördelar med att involvera människor med funktionshinder men samtidigt ska man också utvärdera hur väl man möter upp mot WCAG för att täcka in en så stor bredd av möjliga funktionshinder och situationer som möjligt.

Att testa med människor med funktionshinder skiljer sig också från traditionella användbarhetstester på några punkter:

• Du kommer förmodligen behöva använda en "tänka högt"-metod med en hög grad av engagemang från testledaren eller en testassistent.
• Datainsamlingen ska fokusera på förståelse av fel med anledning av tillgänglighetsfrågor snarare än hur lång tid det tar att utföra en uppgift, eller hur nöjda användarna är.
• Uppgifterna fokuserar troligen på specifika områden med potentiella tillgänglighetsproblem snarare än en generell förmåga att kunna använda sajten.