Så ligger ännu ett program av webbtrender ute. I lagom god tid innan han ska vara keynote speaker på konferensen Business to Buttons i Malmö (12-13 juni) så intervjuar jag självaste Don Norman: professorn, företagaren och författaren som myntade begreppet user experience.

För att hinna med intervjun och det avtalade klockslaget med Don var jag tvungen att avbryta ett kundmöte och ta paus i en halvtimme för att ringa Chicago. Alla närvarande förstod tacksamt nog...

• Webbtrender 005 - En intervju med Don Norman

I november 2007 publicerades min första artikel i Datormagazin med en beskrivning av ett aktuellt interaktivt webb 2.0-fenomen och hur man tillämpar det, komplett med kodexempel. Sedan dess har det fortsatt varje månad och planen är att jag fortsätter med dessa kreativa interaktionsmodelleringar till dess orken tryter.

Det är riktigt kul att förena mitt intresse för användarcentrerade lösningar med mitt teknikintresse. Att faktiskt sitta ner och programmera är ju riktigt kul då och då. Jag tror också det ger läsarna mervärde att jag sätter in Ajax-lösningar i ett sammanhang som är relevant ur användbarhets- och tillgänglighetsperspektiv.

Idén om att skapa ett helt interaktivt bibliotek med designmönster har förstås också slagit mig.

Kolla gärna in artiklarna i Datormagazin. Ämnena som jag skriver kring är de följande, och jag utgår från JavaScript-bibliotek som Prototype och jQuery:

1. Nr 11, 2007: Formulär med inyggd felhantering
2. Nr 12, 2007: Flikar skapade automatiskt från ankarlänkar
3. Nr 01, 2008: Autocomplete (automatiska förslag till alternativ) i formulär
4. Nr 02: 2008: Thickbox som ersättning för popuper
5. Nr 03: 2008: Highlighting, dölj/visa och tabellhantering med jQuery

Efterbeställa nummer kan du göra i Datormagazins shop.

Nästa artikel är klar och i nummer 4 får du mer inspiration för att skapa lite mer underfundiga användarupplevelser på webben.

All återkoppling uppskattas givetvis alltid. Och du: även om jag inte själv vore skribent i denna eminenta tidning så skulle jag varmt rekommendera den till alla utvecklare. Så det så ;)

Bilder till min presentation på konferensen Utveckla din plats på webben i november 2007. Jag pratar om webbstrategi, webbteknik, användargenererat innehåll och designmönster. Och så en hel del om superhjältar.

Hur svårt kan det vara? För att veta vad användarna vill ha behöver man ju bara fråga dem! Nja, så enkelt är det faktiskt inte.

Många som utför användningstester eller intervjuer vars syfte är att ge underlag till utvecklingen av en webbplats gör ett kardinalfel: de frågar vad användarna vill ha.

Användaren är den sista som vet

Är det något som jag lärt mig genom åren så är det att användarna sällan vet vad de vill ha. Dels har de många taktila behov: de känner att de har ett problem men har dålig insikt om vad som är den bästa lösningen för dem själva. Användarna har i nio fall av tio dålig insikt om vad som är möjligt att utföra på webben och har de en insikt om vad som är möjligt så påverkas de av trender och uttalanden från andra, vilket gör att deras svar ändå inte är tillförlitliga.

Fråga inte, lyssna bara - eller observera

Den bästa intervjutekniken handlar om att verkligen kunna lyssna på vad användarna säger, inte om att ställa rätt frågor. Huvudspåret skall handla om att vägleda dem till att berätta en process från hur de utsätts för information om en tjänst, genom hur de hanterar detta i sin vardag till att det sker en konvertering; det vill säga att man har tagit åt sig informationen och agerat på den (blivit klokare eller köpt en produkt).

Att intervjun gäller en webbtjänst bör man inte ens nämna - för det är nämligen inte relevant att begränsa användarens fria tänkande när vi pratar om mänskliga behov.

Genom en insikt om hur användarna tänker kan vi som specialister dra slutsatser om hur information ska presenteras för att vara ett stöd för användaren genom hela processen. Min roll som webbstrateg är inte att låta användarna komma med svaren utan snarare att sätta fingret på vad som är behoven/problemen och sedan komma med svaren utifrån en upparbetad kunskap om affärsmål, verktyg och användarupplevelser.

Latenta behov är vi omedvetna om

En del behov, så kallade latenta behov, kommer endast komma fram genom att vi observerar människor eller experimenterar genom att ta saker ifrån dem. Vid en användningstest kan det till exempel vara intressant att ha två grupper som utsätts för olika gränssnitt - det blir då mycket tydligare vad den ena eller andra gruppen saknar.

Att det är svårt att klara sig utan nätet vet vi redan men läs gärna näst sista stycket i den här artikeln från 2004: Users Reluctant to Break the Net Habit

En studie genomfördes alltså där 28 människor fick vara utan internet i 14 dagar. Fritt översatt av mig:

Flera var osäkra på vad de skulle göra när de kopplade upp sig igen, och uttryckte att de helt enkelt kände sig "säkrare","beroende","mer tillfreds" och "uppdaterade" med tillgången till Internet i sina liv.

Vissa saker behöver vi bara, men vi kan inte alltid riktigt uttrycka vad det är som vi behöver...

Bilder till min presentation på konferensen Användbarhet i oktober 2007. Jag pratar om hur nya tekniker som Ajax och andra Rich Internet Applications (RIA) påverkar användbarhet och tillgänglighet på webben. Arrangör: Ability Partner.

Den 14-15 juni 2007 är det dags för en webbkonferens om usability i Malmö. Konferensen anordnas av InUse och Malmö Högskola; och bland talarna återfinns några av mina idoler från världens smartaste webbyrå: Adaptive Path.

Webbkonferens: From Business to Buttons

Konferensen, med det klämkäcka namnet From Business to Buttons, är en internationell tillställning - och all kommunikation sker självklart på engelska.

Programmet, och för all del även talarna(!), påminner också mycket om sådant jag tagit del av på amerikanska evenemang jag besökt. En tvådagarsbiljett för 10 000 kronor kan jag lova är oerhört prisvärt för den kunskap och det nätverk som konferensen erbjuder.

Jag hoppas vi ses där. Från och med den 31 januari kan du registrera dig på konferenswebben.

(Källa: Mikael Sköld)

Jag säger ibland att jag skulle kunna skriva en omfattande guide till korrekt användning av ALT-text, just för att i princip alla jag ser göra en ansats till att skriva ALT-text gör fel.

Eftersom jag inte hinner skriva guiden är jag bara glad att någon annan hunnit före.

Vadå ALT-text?

Ofta felaktigt benämnd ALT-taggen, är ALT-attributet den del av koden för en bild som anger en beskrivande text för bilden. Själva texten som anges i ALT-attributet kallas för ALT-text, eller alternativ text.

Syftet med ALT-texten är att människor med nedsatt syn kan få texten uppläst och ändå tillgodogöra sig kommunikationsvärdet i bilden. Även de som surfar med bildvisning avstängd kan läsa texten i stället för att bli tvungna att ladda ner bilden.

Saken är den att man måste tänka sig in i användarnas situation rätt ordentligt för att beskriva bilden på ett sätt som är relevant för sammanhanget. Samma bild kan allså ha olika ALT-texter beroende på hur den används.

Därmed faller också många publiceringsverktyg platt, det vill säga de verktyg som har en central bildbank och bara tillåter en ALT-text per bild. ALT-text bör alltid anges i samband med att bilden läggs in på sidan.

Ofta kan det faktiskt vara vettigt att ha ett tomt ALT-attribut, särskilt då bilden inte tillför något kommunikativt värde för förståelsen av budskapet på sidan.

Nåväl, hjältarna på WebAIM har redan skrivit guiden till ALT-text, så jag kan hänvisa till dem:

• Appropriate Use of Alternative Text

Imorgon tisdag den 14 november är det dags för World Usability Day. Aktiviteter runt hela världen kommer sätta användbarhet i fokus.

I Stockholm arrangeras två aktiviteter för att visa att användbarhet är angeläget i alla verksamhetsområden. Bägge aktiviteterna är gratis.

Rundabordssamtal: Vad jag och min organisation gör för användbarhet

Kl. 08:30-10:30, Kulturhuset, Akademiskt forum, Sergels torg.
Anmälan
Arbetsmiljöverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting och Verva deltar i ett rundabordssamtal. Temat för samtalet är: Hur arbetar vi för ett mer användbart Sverige? Vems är ansvaret för att produkter och tjänster som utvecklas blir användbara och tillgängliga? Hur arbetar din organisation för detta?

Kurs i användbarhet

Kl. 13:00-16:00, Norra latin, Norra bantorget.
Anmälan
En kurs om hur man praktiskt kan arbeta med användbarhet. Nio olika talare delar med sig av positiva erfarenheter. Matnyttigt både för er som inte har erfarenhet av att arbeta med användbarhet och er som är mer erfarna.

I internetbranschen pratar vi mycket om tillgänglighet på webben och WCAG, men förvånansvärt lite om ATAG. Tyvärr är det också så att få webbägare ställer relevanta tillgänglighetskrav på sina publiceringsverktyg.

ATAG står för Authoring Tool Accessibility Guidelines, vilket fritt översatt innebär Riktlinjer om tillgänglighet för publiceringsverktyg.

För visst är det så att för att skapa en tillgänglig webbplats bör du ha ett verktyg som är ett fullgott stöd i att prestera en sådan webbplats.

ATAG är primärt för utvecklare av publiceringsverktyg men givetvis också viktig att ta i beaktande för den som köper ett publiceringsverktyg. När jag pratar om publiceringsverktyg menar jag:

• redigeringsverktyg som är specifikt framtagna för att skapa webbinnehåll, till exempel what-you-see-is-what-you-get (WYSIWYG) HTML och XML-redigerare.
• verktyg för webbunderhåll eller sajtpublicering, inklusive content management-system, verktyg som automatiskt genererar en webbplats från en databas, konverteringsverktyg och enklare publiceringsverktyg (som bloggverktyg).

ATAG 1.0 innehåller en checklista med 28 punkter som vägleder kring:

• generering av tillgängliga webbsidor som bemöter standarder och riktlinjer
• begäran av information om tillgänglighetsrelaterad information från användaren (personen som publicerar information)
• att erbjuda möjligheter att med verktygets hjälp stämma av och åtgärda otillgänglight innehåll
• integration av tillgänglighet i design, hjälpfunktioner och dokumentation
• att göra publiceringsverktyget i sig självt tillgängligt för människor med funktionshinder

Självklart är ATAG underlag för viktiga krav att ställa på ett publiceringsverktyg.

ATAG 2.0 håller också på att utvecklas för att bli kompatibelt med WCAG 2.0, som är under utveckling. Håll koll på dessa begrepp hos WAI.

Fråga!

WAI-projektet, gänget bakom Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, har en artikel om vikten av att involvera människor med funktionshinder när man testar webbplatser.

En viktig poäng är att man inte kommer identifiera alla fel; Det finns många fördelar med att involvera människor med funktionshinder men samtidigt ska man också utvärdera hur väl man möter upp mot WCAG för att täcka in en så stor bredd av möjliga funktionshinder och situationer som möjligt.

Att testa med människor med funktionshinder skiljer sig också från traditionella användbarhetstester på några punkter:

• Du kommer förmodligen behöva använda en "tänka högt"-metod med en hög grad av engagemang från testledaren eller en testassistent.
• Datainsamlingen ska fokusera på förståelse av fel med anledning av tillgänglighetsfrågor snarare än hur lång tid det tar att utföra en uppgift, eller hur nöjda användarna är.
• Uppgifterna fokuserar troligen på specifika områden med potentiella tillgänglighetsproblem snarare än en generell förmåga att kunna använda sajten.