Dricksköttet
Små händer som skålar av skinn
gräver i bröstet och vill komma in.
Där finns köttets svagröda spill
som kan ge dem en levnadsdag till.
Jag dricker själv allt köttets svett
och slickar upp allt runnet fett
Jag häver i mig tjockans kraft,
klunkar, sväljer av blodbördig saft.
Där finns törst i varma barn
som suktar, hägrar köttets kran
Barnen torkar i plågans sken
och ramlar runt på trasiga ben.
Jag ville ge alla men gav inte nå’n,
varför och när blev jag så’n?

Kommentera