C-uppsats - Den omöjliga översättningen

Om den litterära översättningens anpassning till en ny kultur

Högskolan för lärande och kommunikation (HLK)
Högskolan i Jönköping

Kommunikationsvetenskap 41-60 poäng, Höstterminen 1994

Författare: Per Axbom
Handledare: Ebba Sundin
Examinator: Mohamed Chaib

1. Inledning
2. Översättandets bakgrund
3. Syfte och frågeställningar
4. Metod och tillvägagångssätt
5. Tolkningsteorier
6. Analys av Catcher in the Rye
7. Diskussion
8. Referenser

Per Axbom
Den omöjliga översättningen
Om den litterära översättningens anpassning till en ny kultur.

I den här uppsatsen gör författaren en analys av ungdomsromanen Catcher in the Rye av JD Salinger (1951) och dess två svenska översättningar, av Birgitta Hammar (1953) respektive Klas Östergren (1987). Med hjälp av analysen och en inblick i två teorier som behandlar hermeneutik och kommunikation ämnar uppsatsen att identifiera och dra slutsatser om den problematik som uppdagas när en litterär text ska översättas till ett nytt språk och en ny kultur.

Uppsatsen visar hur litterära översättare har en förmåga att ändra innebörden i originaltexten. Den visar också hur de litterära översättningarna tenderar att sätta originaltexten i en kontext som är bekant för målkulturen, och därigenom minskar känslan av främlingsskap inför texten som målkulturen erfar. Översättaren sörjer för den kulturella behagligheten hos läsaren och utesluter eller broderar ut vissa stycken av källspråkstexten så att den överensstämmer med målkulturens preferenser.

Analysen tar vidare upp problemen med teoretiskt möjliga översättningar som väljs bort för att behaga målkulturen, problemen med verksamheter som inte har någon motsvarighet i målspråket, problemen med slang, problemen med flera möjliga tolkningar och problemen med egennamn, Uppsatsen visar sedan hur den litterära översättningen i slutändan speglar målkulturens språk och värderingar.

NYCKELORD: tolkning, kontext, kultur