I enlighet med översättningsteorins nämnda syn på översättning som interkulturell kontext, och med en inriktning på översättning som en tolkning av en text, har jag valt att titta närmare på två teorier som uppmärksammas och förklarar dessa aspekter hos litterär översättning.
Först ska jag titta på hermeneutiken som en tolkningsteori och visa de övergripande aspekterna av tolkning som en process där översättarens uppgift blir att minska ”distansiering” – den känsla av främlingskap som uppstår när man är främmande inför en annan kultur. Hermeneutiken är då ett sätt att via tolkning nå förståelse av något främmande.
Sedan ska jag använda en kommunikationsvetenskaplig teori för att visa hur kommunikationen ser ut mellan översättaren och mottagaren av den litterära texten. Detta för att se vilka kommunikativa faktorer som är viktigast att tänka på när man tolkar en källkulturs litterära verk åt mottagare i en annan kultur, en målkultur. Vikten i kommunikationen ligger vid att så lite som möjligt källspråkstexten (originaltexten) ska gå förlorad i målspråkstexten (den tolkade texten). Denna teori uppmärksammar också betydelsen av en kulturell referensram som är gemensam för både sändare och mottagare av ett meddelande.
Med dessa teorier som grund ska jag sedan göra en analys av boken The Catcher in the Rye av JD Salinger från 1951 samt dess två översättningar. Boken är vald med tanke på att den finns i två översättningar, den första från 1953 av Birgitta Hammar och den andra från 1987 av Klas Östergren. I och med den tid som passerat mellan översättningarna så har också målspråket och målkulturen förändrats i viss mån. Mitt intresse ligger då i huruvida denna förändring är synlig i översättningen eller inte.
I min analys gör jag det som kommunikationssituationer tillåter, jag jämför det ursprungliga meddelandet med dess tolkning, och har dessutom möjligheten att belysa skillnader och orsaker till skillnader.
I min läsning av de tre böckerna har jag sökt efter skillnader någorlunda parallellt. Det innebär att jag har läst varje kapitel i alla tre böckerna innan jag har gått vidare till nästa kapitel. I läsningen har jag inte varit intresserad av att anmärka på översättningarnas förmåga att mening för mening återge originaltexten. I stället har jag stannat upp för de skillnader som jag direkt såg som orsak till en annorlunda betydelse än den som finns i Salingers originaltext, det vill säga översättaren använde sig av begrepp som inte har någon motsvarande betydelse i originaltexten. Jag har även sökt efter utelämningar och tillägg i texten, det vill säga även efter avsaknaden av motsvarighet i originaltexten.
I redovisningen har jag ingen möjlighet att redovisa alla de skillnader som föreligger utan gör ett urval som jag anser vara mest relevant för uppsatsens syfte.