Inledning

Är webbläsaren något du tar för givet, helt enkelt en blå Explorer-ikon som en öppnar ditt fönster mot nätet, eller har du gjort ett aktivt val för att din webbupplevelse skall bli så angenäm som möjligt? Vi jämför 6 webbläsare som alla strävar efter att bli din nyckel till webbaserad information.

Idag är Internet en oerhört viktig källa till information och omvärldsbevakning för många företag. Nyckeln till Internet är givetvis webbläsaren – den programvara du använder för att navigera runt på det världsomspännande nätet.

De allra flesta idag klickar på den blå ikonen för Internet Explorer utan att ägna så mycket tanke åt hur väl just den webbläsaren fungerar, och är ofta omedvetna om den flora av alternativ till Internet Explorer som finns att tillgå.

En anledning till att höja på blicken och glimta även på några andra surfverktyg är att det erbjuds funktionalitet och finesser som Internet Explorer idag inte har – i många fall egenskaper som kan spara tid, svett och tårar.

Internet Explorer är idag en såpass integrerad del av operativsystemet Windows att nya versioner av webbläsaren endast kommer inbakade i nya versioner av operativsystemet. När Microsofts nästa version av operativsystemet kommer (det går under kodnamn Longhorn) har det gått mer än fyra år sedan Internet Explorer 6 såg dagens ljus. Samtidigt vet vi att många företag inte går ut och investerar i ett operativsystem med ens, och alltså inte en ny Internet Explorer heller.

På webbläsarmarknaden hinner det hända en hel del på fyra år, och det är inte alls så att du vackert måste vänta in och köpa ett helt nytt operativsystem för att prova på nya former för informationssökning på Internet.

Utgångspunkten för vårt test är de dominerande webbläsarna Internet Explorer och Netscape, samt den mesta uppstickaren Opera.

Frågan om Netscape fortfarande finns uppstår oftare än man kan tro. Den Netscape-läsare som en gång dominerade surfvärlden i mitten på 90-talet tappade fotfästet ett tag mellan åren 1998-2002. I januari 1998 meddelade man att Netscape skulle bli gratis samt att utvecklingen av källkoden skulle flyttas över till en process för öppen källkod. Detta togs väl emot av många entusiaster men tyvärr tog det således 4 år innan en stabil version av Mozilla, benämningen på Open Source-projektet, kunde släppas till allmänheten (läs mer om Mozilla respektive Netscape i faktarutan).

Webbläsaren Mozilla är alltså en utvecklingsplattform för annan mjukvara, men den har visat sig vara såpass bra att den står sig mycket väl som en webbläsare för slutanvändare. Netscape 7.1, den version av Netscape som är aktuell i dag och som vi testar här, drivs av källkoden för Mozilla 1.4. Samtidigt testar vi även Mozilla 1.6, som just nu planerar release-partyt även för 1.7.

En annan Mozilla-baserad webbläsare som vi väljer att testa är Mozilla Firefox. Denna avskalade webbläsare ökar onekligen i popularitet om man får tro alla webbforum man läser, även om den faktiskt ännu inte nått version 1.0. Det intressanta med Firefox är att man försökt strama till Mozilla så mycket som möjligt och har plockat bort ”onödiga”detaljer. Jämför med en rallybil där man plockar bort baksätet och byter ut tunga delar, allt för att vinna fart.

Medan både Internet Explorer och Netscape är baserade på den första grafiska webbläsaren Mosaic, har den norska webbläsaren Opera byggts helt från grunden. Två ingenjörer på Telenor utvecklade 1994 webbläsaren Opera för företagets intranät. Vid slutet av 1995 grundade de Opera Software sedan de fått tillstånd att vidareutveckla webbläsaren på egen hand. Den lilla utmanaren har sedan vunnit ordentlig mark och rankas nu allmänt som nummer 3 bland webbläsarna. Givetvis är den med i vår test.

I testet inkluderar vi också två ”jokrar”. Det är två webbläsare som fått flera utmärkelser och bra recensioner i utländska tidningar. Gemensamt för de båda är att de är baserade på, och kräver Internet Explorer för att fungera. De är värda att titta på eftersom de introducerar nya sätt att navigera samtidigt som du inte behöver ge avkall på IE-specifik funktionalitet. De två jokrarna heter iRider och MyIE2.

Internet Explorer

Länge såg det ut som om Internet Explorer skulle ligga i Netscapes kölvatten och flyta med strömmen när Netscape introducerade JavaScript och Plug-in-teknologi. Men i och med Internet Explorer 4, som kom i mitten på 1997, tog Microsoft ett par enorma kliv och livet har inte riktigt varit sig likt för Netscape sedan dess.

Från och med Internet Explorer version 3 blev webbläsaren och dess komponenter mycket hårt kopplade till det operativsystem (Windows) som de är installerade på. Det var en bidragande orsak till den välkända stämningen mot företaget som bevakades under flera år.

Effekterna är flera: IE kan inte avinstalleras från systemet, IE kan endast uppgraderas till versioner nyare än versionen som följde med operativsystemet och flera versioner av IE kan inte samexistera på samma dator.

Maj 2003 meddelade Microsoft att man inte längre skulle producera en fristående version av webbläsaren och att webbläsaren endast skulle uppgraderas när man installerade nya versioner av operativsystemet. Helt kort kan ingen användare av ett Microsoft operativsystem (läs: Windows XP/2002, m fl) uppgradera sin version av Internet Explorer!

Det blir mycket tydligt att den Internet Explorer som imponerade stort på 90-talet följaktligen inte hängt med i den evolution som lett till nya normer, primärt inom användarvänlighet och förenklad navigering.
IE saknar bland annat ett fliksystem för öppna fönster. Om man använder IE och under gång öppnar flera webbsidor så fylls aktivitetsfältet snabbt och med nya programfönster och till slut grupperas de och blir en egen rullgardinsmeny (gäller Windows XP). Det blir ofta en tröttsam process att gå fram och tillbaka mellan webbsidorna.

Internet Explorer belamrar gärna aktivitetsfältet med öppna fönster.

Jämför med Opera där jag endast har ett programfönster öppet och i stället en rad med flikar där jag väljer webbsida med ett klick.

Ett fliksystem för öppna fönster blir lätthanterligt och man får lättare en översikt i programfönstret.

Program som blockerar pop-up-fönster och möjligheten att ändra utseendet på webbläsaren efter tycke och smak ingår också hos Internet Explorers närmaste konkurrenter men saknas alltså helt i IE.

Internet Explorers styrka ligger givetvis i dess integration med operativsystemet och det välbekanta utseendet för Windows-användare. Hårt förknippat med MS Office-program och filhanteraren blir IE ett Windows-program bland andra. Dess enkla tillgänglighet som förinstallerat program i Windows har lett till att IEs marknadsandel idag ligger på någonstans runt 60 procent, vilket i sin tur leder till att flertalet som utvecklar webbsidor säkerställer att de visas på ett bra sätt i IE, men tar inte anpassningar för andra webbläsare på lika stort allvar. Paradoxalt nog så är IE sämst på att följa de standarder som finns för visning av webbsidor, och således händer det att webbsidor som ser ut på ett visst sätt i Internet Explorer kan komma att se annorlunda ut i andra läsare.

Eftersom IE dominerat på webbläsarmarknaden så har webbutvecklare känt sig tvingade att utveckla webbsidor med Internet Explorer i åtanke. Således är det på den punkten som IE kammar hem sina mesta poäng, eftersom merparten av webbplatser faktiskt ser ut som de är tänkta i just Internet Explorer.

Den främsta anledningen idag till att så många använder IE är givetvis att den i Windows-miljö är förinstallerad och lättillgänglig. Många funktioner och finesser lyser med sin frånvaro och det blir bland annat tydligt på IKEAs hemsida, där endast Internet Explorer inte klarar av att blockera den irriterande pop-up-rutan.

Internet Explorer har ingen funktion för att blockera Ikeas irriterande pop-up-ruta.

Mozilla

Mozilla är en helt gratis webbläsare med öppen källkod – vilket kort innebär att vem som helst får ta koden och bygga om den eller bygga vidare på den. Syftet med Mozilla är alltså egentligen att agera som plattform för att utveckla andra program. Även om det inte är menat som en produkt för slutanvändare är det en riktigt bra sådan!

Support för Mozilla utgörs av ett betalnummer till DecisionOne i USA samt online-dokumentation. Det bästa är antingen att lista ut saker själv utifrån dokumentationen (inte så svårt) eller leta efter hjälp i forum på nätet. Vi kommer förstås långt genom att bara pilla runt lite bland knappar och menyer och läsa på mozilla.org. Gränssnittet är tillräckligt inbjudande för att man ska våga bjuda upp till en sökning på nätet.

Förutom fliksystem för webbläsarfönster och blockering av pop-up-fönster, som nu känns som något av en självklarhet i en modern webbläsare, finns några andra grundfunktioner som kan var tilltalande för dig som överväger en provkörning:

Skal/tema – Precis som du vill sätta din prägel på mobiltelefonen är det många som vill bestämma färg och form på sin webbläsare. Det finns ett ständigt ökande utbud av mer eller mindre galna skal, eller vad sägs om Eskimo, där hem-knappen är en igloo. Tyvärr är det inte helt lätt att förstå hur man laddar hem ett nytt skal eller var man gör det.

Det går att byta det visuella temat i Mozilla. Arbetsgången för bytet är dock inte helt tydligt då man skickas till webbplatser utanför mozilla.org.

Page preview låter dig som ofta väljer att skriva ut webbsidorna att förhandsgranska sidan på ett oerhört hjälpsamt sätt. Funktionen, som vi endast såg hos de Mozilla-baserade webbläsarna ger dig valet Shrink to Fit. Det innebär att webbsidan kommer förminskas så att den därmed får plats på papperet oavsett bredden på sidan. Slut alltså på alla dessa sidor med text som är avklippt i högermarginalen!

Det roliga är att utskriftsfunktionen ger dig möjlighet att förminska och förstora sidan enligt valfri procentangivelse. Vi hade gärna sett den funktionen även när man surfar runt på webben, just med tanke på personer som ser dåligt eller har en skärmupplösning som webbplatsen inte är anpassad för. Det steget har Mozilla tyvärr ännu inte tagit, utan man får nöja sig med att i bästa fall kunna påverka textstorleken på sidan.

Utskrifter hanteras föredömligt. Med hjälp av Shrink to Fit passar sidan alltid på papperet. Tyvärr går inte zoomfunktionen att använda i vanligt visningsläge.

När det gäller att fylla i formulär automatiskt har man i Mozilla faktiskt möjlighet att fylla i lite mer grundinformation än i Opera. Att fylla i formulär automatiskt är en oerhört tidsbesparande funktion när man näthandlar eller av någon annan anledning registrerar som användare på en webbplats.

Mozilla, liksom Opera, följer HTML-standarder på ett korrekt sätt och lägger mycket energi på att följa de standarder som rekommenderas av W3C. Detta innebär att sidor som kodats på ett riktigt sätt ska se ut som tänkt, nu såväl som i framtiden. Det du kommer stöta på, och oftare tycks göra i Mozilla snarare än Opera, är att sidor emellanåt ser annorlunda ut än i Internet Explorer. I de flesta fall beror detta förstås på bristfällig kod eller att man byggt sidan för funktioner som endast fungerar i IE.

Precis som hos Opera är det hos Mozilla också enkelt att stänga av Javascript och bildvisning för den som irriteras av script som påverkar surfningen eller har en långsam uppkoppling och väljer bort bilder till förmån för hastighet. De flesta val når man direkt från Tools-menyn där man också exempelvis kan blockera cookies, de små kakorna som oftast används i ett försök att identifiera dig som en unik användare, eller för att komma ihåg inställningar till senare besök.

Netscape

Det första som möter dig när du installerar Netscape 7.1 är en hänsynslös kommersiell attityd. De behöver namn, födelseår, e-postadress och skostorlek. Ja nästan i alla fall. Motiveringen är givetvis:

Providing this information will help us personalize the services you use.

För användare som är måna om sin personliga information på nätet är det ingen bra start på förhållandet med Netscape 7.1

Netscape avkräver en hel del information av användaren.

Netscape Communications Corporation och dess ägare, America Online, har lyckats förvandla en kraftfull och anpassningsbar webbläsare till en påflugen hemanvändarfokuserad programvara som bra gärna vill veta var du bor och hur dina shoppingvanor ser ut.

Visst är det som många insett att Netscape är en Mozilla-webbläsare med ett Netscape-skal och lite finesser påhängda av storägaren America Online. Den stora skillnaden är, rent krasst, att Netscape 7.1 baseras på en gammal Mozilla-version, dvs Mozilla 1.4.

Det första som möter dig när du lyckats installera webbläsaren är ett säljerbjudande.

Med Netscape får du mycket mer dokumentation, förstås, och flera förinstallerade plug-ins. Dessa insticksprogram kan man nog dock klara sig rätt bra utan, speciellt om man är en svensk användare och föga intresserad av chat-möjligheter på America Online, radioNetscape, MyNetscape som startsida eller Netscape som standardsökmotor.

Mozilla är samtidigt lättare och en version nyare. Netscape saknar faktiskt också flera av de lokalspråksversioner som Mozilla faktiskt erbjuder.

Det florerar ett obekräftat rykte på nätet om att Netscape 7.1 är den sista Netscape-sviten som släpps och att du sedan måste vända dig till Mozilla. Tanken kanske inte är så dum... Det ser nämligen inte ut som om Netscape kommer roffa åt sig några nämnvärda marknadsandelar framöver. Det verkliga arbetet med webbläsaren sker i Mozilla-projeket och det är där du ska kika efter de senaste versionerna och information om användbara insticksprogram.

En anledning till att välja Netscape har historiskt sett varit att den innehållit bra funktioner som Internet Explorer saknat. Givet sitt stora genomslag på 90-talet var det också många som utvecklade sidor enbart för Netscape eller en kombination av IE/Netscape. Idag behöver man dock inte längre vända sig till Netscape vare sig för extra funktionalitet eller för kompatibilitet med webbtjänster.

Firefox

Firefox är i sanning en liten, modulär webbläsare. Den är lätt och nedbantad i sin installationsfil på 6 megabyte, något som bäddar för en snabb och smidig surfupplevelse.

Kanske är du nöjd med denna enkla webbläsare eller så kan du välja bland ett ökande antal insticksprogram som du laddar hem från Mozillas webbplats. Extensions, som de kallas, utvecklas av Mozilla själva och av entusiaster som älskar att visa upp sina förmåga. Det finns insticksprogram för allt från en ny knapp i verktygsfältet till det som vi kallar musgester.

Firefox har ett enkelt och avskalat gränssnitt. Kanske är det för enkelt?

Tanken med insticksprogram är att de låter dig ha en smärt och smidig webbläsare och alla som vill ha extra funktionalitet kan ladda hem en extension. Nackdelen är att att alla inte alltid vet vad de vill ha. Att leta runt bland alla extensions är inte helt självklart och kan bli en tidskrävande process. För en mogen användare full av idéer kan det dock visa sig vara himmelriket.

Vi laddar hem en extension i form av en kalender. Vi får dock väldigt lite info om vad kalendern gör och vad som skiljer den från de andra kalendrarna vi kan installera.

Ett exempel på när modultanken kanske inte faller så väl ut är sökrutan till höger om adressfältet. I standardinstallationen har jag en sökruta som ger mig en sökning i Googles sökmotor. Vi ser egentligen inget fel i detta, eftersom Google är den dominerande sökmotorn just nu. Men för att kunna använda fältet för sökning i andra sökmotorer måste man ladda hem ett insticksprogram för varje sökmotor man vill kunna söka i via sökrutan. I kommande versioner ser vi nog gärna att man kan välja bland fler sökmotorer redan från start, samt att man kan lägga till sökmotorer manuellt utan att behöva ladda hem ett insticksprogram.

Förvånansvärt få sökmotorer är installerade från start.

Den mesta styrkan i Firefox ligger nog snarast i sitt minimalistiska gränssnitt, där även den mest räddhågsne nybörjarsurfaren inte behöver känna sig överöst med knappar, menyer och finesser som bara ligger och skräpar. Här är det bakåt och framåt som gäller, ett adressfält och ett sökfält. Vad mer behöver man ha?

Firefox installeras även från början med flera av de vanliga finesserna som utmanövrerar Internet Explorer: fliksystem, pop-up-blockerare, smart verktyg för nedladdning av filer och sökruta i navigeringsfältet. Inkluderat finns också användarvänliga kontroller för att slå av och på JavaScript, Cookies och bilder och förmågan att blockera flera HTML-baserade reklam-banners. Den snygga möjligheten att välja Shrink to Page i utskriftsläge behålls också i Firefox.

En ytterligare funktion, Find as You Type, är unik för Mozilla och Firefox. Den låter dig hitta ord på webbsidor genom att helt enkelt börja skriva dem. Ord på sidan som matchar din text markeras när du skriver.

Skriv ett ord och förekomsten av ordet markeras på sidan.

Mozilla Firefox är ett tecken på att fler och fler efterfrågar en webbläsare som är avskalad, enkel och med endast de viktigaste funktionerna och finesserna i standardinstallationen. Att man sedan på ett enkelt sätt kan bygga på Firefox med mängder av fler funktioner, allt efter behov, gör den till en sann utmanare till alla jättar som vill trycka in allt och lite till från start.

Opera

Det som började som ett projekt för datorer med låg prestanda har blivit ett mycket populärt alternativ till de två stora webbläsarleverantörerna.

Opera skrevs från grunden – den är inte baserad på kod eller gränssnitt från NCSA Mosaic, som ju både Internet Explorer och Netscape är. Detta har gett Opera funktionalitet som andra inte är sena att kopiera: zoomning på sidan, flikbaserad bläddring mellan sidor och musgester. Sin lilla storlek till trots kan Opera också skryta med enormt bra stöd för standarder: HTML, XML, WML, CSS, JavaScript, DOM och Java.

Opera Software har siktat på att bygga en webbläsare med stöd för så många standarder som möjligt. Marknadsandelen ökar lite men stadigt och eftersom de framgångsrikt levererat webbläsare även för andra plattformar, som mobiltelefoner och digitala assistenter, befinner de sig i ett läge där ropen kan börja skalla ordentligt efter Opera.

Det finns två gratisversioner av Opera att ladda hem, en med Java och en utan. Den utan är testets minsta installationsfil på blott 3.25 MB. Om du redan har Javastöd installerat på din PC behöver du inte tanka hem den större filen på 12.6 MB.

Opera belamrar inte din dator med reklamlänkar och ikoner som Netscape tenderar att göra, men gratisversionen har en smal rad med reklam högst upp i webbläsarfönstret som serveras av Googgle Adwords. Under testen måste vi erkänna att vi inte la märke till reklamen särskilt mycket!

Opera 7.1 har vid första anblick ett ganska fullproppat användargränssnitt. Många knappar och ikoner tar upp plats och gör att du bör ha en skärmupplösning på 1024x768 om du vill köra standardkonfigurationen. Liksom Mozilla är dock Operas form hyfsat lätt att anpassa med mindre och färre knappar. Lite handpåläggning är alltså att rekommendera för att utnyttja skärmytan bättre.

Operas gränssnitt har många knappar men funktionerna är genomtänkta och lätta att använda. Det är enkelt att stänga av JavaScript till exempel.

Opera har varit duktiga på att med varje ny version introducera ny funktionalitet för användare i sin webbläsare, och inte bara fixat buggar som annars är så populärt hos det stora drakarna.. Opera var bland annat de första att introducera fliksystem för fönster som sedan kopierades av bland annat Mozilla.

Med en av de nya finessera, knappar för snabbspolning (fast forward) underlättar man navigering i bland annat sidor med sökresultat. Med snabbspolningsknappen hoppar du till Nästa sida oavsett var länken för Nästa sida är placerad (oftast längst ner) och du behöver alltså inte rulla ner på sidan. De flesta sökmotorer som Google med flera använder en ”Nästa”-länk för att indikera nästa sida i resultatlistan.

Med hjälp av Operas snabbspolningsknapp hoppar jag lätt mellan sökresultatsidorna på Google.

I avdelningen tillgänglighet har Opera också introducerat Zoomning för webbsidor. Medan Internet Explorer och Mozilla står fast vid möjligheten att minska och öka textstorleken ger Opera dig allså möjlighet att zooma med hjälp av procentangivelser. På det sättet förstoras eller förminskas allt på sidan, inklusive bilder. Personer med dålig syn ser alltså även bilderna bättre. Den här funktionen funkar även om teckensnittsstorleken är låst av designern samtidigt som formen på sidan bibehålls, vilket den inte gör om endast texten byter storlek.

Vi zoomar in på regeringen.

Bland övriga funktioner vill vi också nämna Password Wand (trollstav för lösenord) och Small Screen Rendering. Password Wand låter dig komma ihåg inloggningsuppgifter och sedan fylla i dem genom att bara klicka en gång på trollstaven i navigeringsfältet.

Small Screen Rendering låter dig snabbt se hur webbsidan skulle se ut på telefoner och andra småskärmsprodukter som använder Operas webbläsare. Small Screen Rendering gör bland annat att användare med små skärmar slipper rulla i sidled. Mycket tacksamt!

Vill du stänga av JavaScript är det lika enkelt som i Mozilla med tillägget att du kan välja att bara stänga av vissa JavaScript, exempelvis de som påverkar fönsterstorlek.

Gällande support för Opera finns forum och mailinglistor att tillgå. Den som betalar för läsaren får, förutom att man slipper raden med reklam, något som kallas för Premium support och innebär egentligen e-postbaserad support. Erfarenheten säger oss att man klarar sig långt genom att interagera med andra användare i forumen. För nya användare finns också givetvis en guide till de vanligaste funktionerna.

iRider

iRider är nog det roligaste som hänt webbläsarvärlden på länge. För dig som känner att du ideligen använder bakåt- och framåt-knapparna för att hitta det du letar efter introducerar iRider från Wymea Bay ett helt nytt sätt att navigera på Internet. Det är kul, det är effektivt och lätt att lära sig!

iRider har gjort något helt eget. De introducerar en panel i vänsterkanten på din webbläsare som innehåller en lista över alla sidor du besöker, tillsammans med en ikon som är en liten bild av den aktuella sidan. Ikonen hjälper dig snabbt identifera sidan. Sidor som tillhör samma sajt grupperas under föräldrasidan. Det låter inte klokt men det förenklar läsarupplevelsen på många sätt och ger överlägsen kontroll över var man befinner sig i sajtstrukturen, eller för all del internetstrukturen.

iRiders navigeringsteknik är otroligt enkel och intuitiv. Man ser genast var man befinner sig och tar sig mellan alla besökta sidor på ett klick.

Att hoppa tillbaka 2-3 sidor eller sidledes i strukturen handlar bara om ett klick och eftersom vänsterpanelen med sidor skapas allt eftersom jag surfar och jag ser jag hela tiden var jag är. Om jag går tillbaka i flera steg laddas inte heller sidan om utan jag har direkt, sekundsnabb åtkomst till en oförändrad version av alla sidor jag besökt. Detta kan jämföras med Internet Explorer där tidigare sidor laddas om när jag går bakåt med bakåt-knappen.

Du kan också med ett klick ta bort en sida från strukturen eller ”nåla” fast den. Nåla till exempel fast de sidor du vill spara och stäng sedan enkelt alla ”onålade” sidor. Nålade sidor ligger också kvar till nästa gång du använder webbläsaren och det blir en enkel snabbåtkomst för favoritsajter när man startar webbläsaren.

Som om det inte vore nog kan iRider låta webbläsaren arbeta när den annars skulle vara overksam. Genom att högerklicka på länkar istället för att vänsterklicka så laddas de i bakgrunden. Sidan dyker upp i sidpanelen och du ser när den är klar. Du behöver alltså inte gå in på sidan förrän du vet att den laddat klart och sparar därmed enormt mycket tid. Du kan välja att högerklicka på alla länkar/sidor du vill öppna i bakgrunden eller helt enkelt öppna alla länkar på sidan. De radas upp i vänsterpanelen och du klickar bara in dig på färdigladdade sidor, utan väntetid.

Genom att högerklicka på länkarna öppnas sidorna i bakgrunden och du behöver inte titta på dem förrän de laddat klart. Inga onödiga väntetider!

Vänsterpanelen blir som att skapa din egen bok med sidor, och du kan enkelt bläddra genom sidorna genom att hålla nere musknappen och dra musen över listan. Den aktuella sidan visas när markören är ovanför länken, ungefär som att tumma i en bok.

Pop-up-blockerare väljer iRider bort. Detta för att pop-up-sidor helt enkelt öppnas i bakgrunden. Du ser när popupen laddat klart och du kan själv välja om du vill titta på reklamen eller bara bläddra förbi den, som man ju gör i en tidning. Tankesättet tilltalar oss eftersom man ger sajten en chans – innehållet i pop-upen kan ju potentiellt vara intressant för dig.

iRider öppnar pop-uper i bakgrunden. De stör inte ditt arbetsflöde och du väljer själv om du vill titta på Ikeas reklamsida.

iRiders sidpanel ger dig massor av fördelar. Om du exempelvis gör en sökning på resor hos SJ kan du gå tillbaka ett steg och göra en ny sökning med andra parametrar, som avresetid, biljettyp eller ort för byte. Din första sökning ligger kvar i panelen, liksom din andra, tredje och fjärde och du klickar helt enkelt mellan dem för att jämföra innan du sedan går vidare med din bokning från den sökning du till slut väljer.

Det är enkelt att göra flera sökningar som radas upp bredvid varandra för att jämföra och sedan boka vald resa.

Rullgardinsmenyerna i huvudmenyn är avskalade och förenklade och iRider får extra pluspoäng i användarvänlighet genom en surfskola på sin webbplats om hur man sparar tid genom att surfa med deras webbläsare. iRider har också en zoomningsfunktion som likt Operas förstorar eller förminskar hela sidan. Bättre än både Mozilla och IE.

iRiders sökfunktion kunde ha fått höga betyg, genom att man enkelt söker i ett stort urval sökmotorer, men falierar på en viktig punkt, den misslyckas med att hantera å ä ö, som ersätts av frågetecken när söksträngen skickas iväg.

iRider bygger på Internet Explorer och du kommer därför inte märka några överraskningar i hur sidor ser ut. Tyvärr finns här inte heller ett enkelt sätt slå av JavaScript och bildvisning utan man får upp IEs svårtolkade internetinställningar.

Det är en fantastiskt innovativ webbläsare men attans att iRider är så beroende av IE.

MyIE2

MyIE2 är en webbläsare som likt iRider lägger sig ovanpå Internet Explorer som ett skal med extra funktioner. MyIE2 kräver alltså IE för att fungera.

MyIE2 är också ett hedervärt försök att utöka en IE-webbläsare med moderna navigeringsfunktioner, men det haltar tyvärr i implementationen eftersom man slängt in en massa funktionalitet utan att egentligen ge den en överskådlig struktur.

För en inbiten användare av IE blir man nog imponerad av MyIE2s funktioner: flikbaserad navigering, pop-up-blockerare, musgester, ett utseende som går att ändra, med mera. Ställer man läsaren mot IE är det ett jättelyft. Jämför man funktioner med Opera och Mozilla finns hos MyIE2 några kopior av välfungerande funktioner, men inte mycket mer än så.

Ambitionen för MyIE2 är nobel och det finns bra funktioner att haka upp sig på. Exempelvis finns som i Opera en "Undo" function för webbläsarhistoriken. Om du stänger ett fönster och ångrar dig kan du alltid välja "undo" eller Ctrl-Z för att öppna det igen. Det är en tacksam hjälp när man klickat lite för hastigt.

Tyvärr känns inte menyerna och funktionerna stringenta utan snarare utslängda här och var allt eftersom man kommit på lite olika egenskaper som ”skulle vara kul att ha”. Det är också ”kul att ha”-funktioner som dominerar snarare än ”bra att ha”. FlashSave, som låter användaren spara ner Flash-animationer, ligger som standard i navigationsmenyn, liksom Utilities-funktionen som gör att man kan lägga upp och köra igång valfritt Windows-program från webbläsaren. Lite kul, kanske, men hur relevanta är de för en normalanvändare?

MyIE2 visas här med den lilla inbyggda anteckningsboken där användaren kan spara och redigera text.

Menyerna förvirrar och det behövs en uppstramning av gränssnittet och en tydligare bild av vilken typ av användare man vänder sig till. MyIE2 visar på ett bra sätt att det går att bygga ett skal för IE där några av de populära egenskaperna hos Opera och Mozilla finns med, men man får ingen känsla för varför man ska nöja sig med MyIE2 eller vad MyIE2 vill ge utöver de andra läsarna.

Eftersom det är IE-baserad läsare får man givetvis fördelarna av integration med övriga Windows-progran. När man till exempel kopierar text från en webbsida bibehålls textformatering och bilder som du sedan kan klistra in i ett e-postmeddelande eller dokument.

Opera och Mozilla får vid en sådan kopiering endast med texten, utan formatering. Ibland är förstås också Operas och Mozillas variant att föredra, när man vill att texten i stället ska matcha det dokument som man klistrar in i.

Det finns många finesser i MyIE2 men det känns som om utvecklarna lagt in dem utan urkskiljning.

Det känns dock som att MyIE2 endast ger tillräckligt mervärde för den som absolut inte vill överge Internet Explorer som motor i webbläsaren. Du får några extra funktioner och du får sidor som ser ut exakt som i IE. Men om man ändå är beredd att ta steget till en ny webbläsare är det svårt att se varför man inte skulle vilja ta steget fullt ut och välja en webbläsare som har alla MyIE2s funktioner... och lite till.

MyIE2 utannonseras som gratisprodukt, men betyget dras faktiskt ner av alla fönster som dyker upp och ber om pengadonationer. Det ger mer intryck av att vara Shareware (betala om du använder) än Freeware (det är gratis).

Sammanfattning

Trots bristerna hänger flertalet Windows-användare kvar i Internet Explorer. Många ser problem de stöter på som webbproblem och inte ett läsarproblem, omedvetna om lösningar som erbjuder surfning där man inte förlorar information i formulär, inte drabbas av ständiga popupfönster och inte får ett aktivitetsfält belamrat med webbläsarfönster.

För alla som fortfarande sitter med Internet Explorer som primär webbläsare ser vi åtskilliga anledningar till att prova ett alternativ. Internet Explorer saknar det mesta av allt som de övriga webbläsarna erbjuder i form av hjälpmedel för att på ett enklare sätt inhämta, sortera och bläddra bland information på nätet.

Förmodligen, och tyvärr, är det nog så att du idag inte klarar dig undan Internet Explorer för vissa tjänster (flertalet banker och webbaserade publiceringssystem kräver IE), men vi närmar oss allt mer än webb som är baserad på standarder. Redan nu kan du exempelvis använda Skandiabanken med samtliga webbläsare. Vi tror dock inte att de själva vet om det, eftersom både Opera och Mozilla identifierades som Netscape. Vi såg heller inga betydelsefulla skillnader mellan de svenska webbplatser vi besökte med samtliga webbläsare. Om du stöter på webbplatser som funkar illa i Opera och Mozilla rekommenderar vi i stället att du stöter på och hänvisar till de webbstandarder som bägge webbläsare stödjer på ett föredömligt sätt.

Vi överraskades av att det gick som en dans att utföra bankärenden på Skandiabanken med samtliga webbläsare. Opera och Mozilla-läsarna krävde bara ett extra lösenord för en Software security Device. Här betalas en räkning med Mozilla Firefox!

De starka webbläsarna i testet är onekligen Mozilla, Mozilla Firefox, Opera och iRider. Netscape faller redan vid installationen. Det är en webbläsare för USA-konsumenter och AOL-användare. MyIE2 introducerar inte något nytt utan är ett spretigt försök att förbättra en bristfällig Internet Explorer.

Mozilla är en kompetent webbläsare med allt matnyttigt i form av funktioner samtidigt som lillebror Firefox är en variant där man mycket tydligt utgått från behov och skalat ner Mozilla (som ju även inkluderar e-post, adressbok och en HTML-redigerare) till något som blivit enkelt, användbart och snabbt. Man har gett avkall på viss, onödig(?) funktionalitet men istället kan den som vill utöka egenskaperna med hjälp av insticksprogram som man laddar hem.

Tyvärr känns varken Mozilla eller lättvarianten Firefox som helt färdiga webbläsare och de bör få några versioner till på sig innan vi kan rekommendera dem för professionellt bruk. Att byta skal (färg, form och ikoner) i Mozilla visade prov på att det här är en webbläsare i utveckling. Det fanns inget enkelt gränssnitt utan bara ett par länkar till webbplatser med teman att ladda hem, utan någon förklaring kring vad som skiljer de båda webbplatsern åt. Att ladda hem insticksprogram för Firefox visade sig inte heller vara helt enkelt och där krävs en bättre struktur för att man som vanlig användare kan hitta rätt. Man måste vara lite entusiast för att tåla beta-versions-egenheterna hos Mozilla och Firefox. Och om du är det så är chansen förstås stor att du redan hittat hit.

Den IE-baserad konkurrenten iRider slår övriga webbläsare med hästlängder när det gäller just sin innovativa navigation. Vi upptäcker ideligen fördelar med sidpanelen som ger ojämförbar snabbåtkomst till webbsidor.

iRider finns dock inte i en gratisversion. Du kan testa den i 21 dagar innan du måste betala 29 dollar. Det här må vara ett nytt och effektivt sätt att använda webben men det kräver också ett nytt sätt att tänka. Vi tycker absolut att du ska prova iRider men huruvida du sedan vill betala 29 dollar få du själv avgöra. Det mest ledsamma med iRider är förstås att du måste ha Windows och att den kräver Internet Explorer, för som webbläsare betraktad bör den kunna stå på helt egna ben.

Vi hoppas givetvis på att iRiders funktionalitet i förlängningen skall nå även andra läsare och operativsystem, och en kvalificerad gissning är nog att det i så fall är Opera som är först ut med att implementera något sådant. Opera är duktiga på att komma med ny funktionalitet som bemöter användarbehov.

Även om Operas gränssnitt är lite plottrigt i standardinstallationen går det att åtgärda. Funktionsmässigt har Opera all den funktionalitet man idag förväntar sig och har fått en gedigen och nöjd användarskara. Chansen är nog stor att det finns en hel del i webbläsaren som du aldrig kommer använda, men det kan spara tid att funktionerna du ändå vill prova redan finns installerade i stället för att du ska iväg ut på nätet och leta rätt på dem. Att Opera dessutom har sin egen kodbas, som utgår från att uppfylla W3Cs standarder, gör att värdegrunden för webbläsaren känns rätt från start. Liksom Mozilla har de stöd för i princip alla tillgängliga operativsystem.

Att Opera erbjuder både en gratisversion och en betalversion får vi se som ett tecken på sund företagsamhet från ett företag som faktiskt lever på att bygga webbläsare. Det känns också bra att kunna registrera sin version av Opera och därmed också få bättre tillgång till support.

Som en av de ledande leverantörerna av webbläsare för mobiltelefoner och digitala assistenter talar mycket för att Opera kan börja ta marknadsandelar även vad gäller webbläsare för persondatorer. Vi vill rekommendera en bra webbläsare med goda framtidsutsikter som du bör kunna använda dig av ett bra tag framöver. Idag är Opera den webbläsaren.

Faktaruta: Är Mozilla Netscape eller tvärtom?

Mozilla.org är utvecklargemenskapen för Mozilla-utvecklare som arbetar ideellt med webbläsaren Mozilla. Netscape Communications Corporation är företaget bakom Mozilla-projektet, som finansierar, ger goda råd och en känsla av riktning och styrning. Samtidigt använder Netscape mozilla.org för att stärka utvecklingen av webbläsaren Netscape, som är en kommersiell webbläsare med Mozillas kod i grunden.

Man kan se Netscape som en ”brandad” version av Mozilla med lite extra funktioner och komponenter. Netscape ägs av America Online vilket ger att AOL har finansierat utvecklingen av en Mozilla-baserad AOL Instant Messenger som följer med grundinstallationen av Netscape. Det är exempel på en komponent som inte följer med Mozilla.

Netscape Communications Corporation började som ett företag som utvecklade webbläsare. Deras första webbläsare definierade en indutristandard för hur webbläsare bör fungera och den kopierades av flera företag, bland annat Microsoft, Sun och Apple, något som skapade ett webbläsarkrig i slutet av 90-talet.

Mozilla-projektet är dock inte så hårt länkat till Netscape som många tror. Det finns hundratals utvecklare som arbetar med Mozilla och Mozilla-baserade applikationer som inte har något samröre med Netscape.

Netscape äger inte Mozilla och skulle Netscape upphöra att existera så skulle Mozilla ändå fortsätta att tuffa på utan några störningar. Detta tack vara den globala kommunikation och kunskapsutbytet som pågår dagligen i Mozillas nyhetsgrupper och e-postlistor.

Faktaruta: Mosaic

Mosaic var den första webbläsaren med ett grafiskt gränssnitt som vann internetpionjärernas hjärtan när den officiellt lanserades som Mosaic 1.0 i november 1993. Den använde samma gränssnitt för Macintosh, Windows och UNIX. Mosaic är också en av de viktiga anledningarna till att Internets popularitet ökade så kraftigt under 90-talet. Webbläsaren utvecklades av the National Center for Supercomputing Applications (NCSA) som licensierar ut koden under namnet Spyglass. I samband med lanseringen av Mosaic 3.0 i januari 1997 meddelade NCSA att de avslutar allt vidare arbete med webbläsaren.

Kuriosa: Namnet för webbläsaren Mozilla sägs vara en ordförvrängning av begreppet ”Mosaic Killed”. Det har alltså egentligen inte att göra med en stor ödla vid namn Godzilla, som många tror. För att bättre uppfylla kraven på webbstandarder använder sig Mozilla en kodbas, eller layout-motor, som kallas Gecko. Gecko råkar förstås vara en ödla.

Faktaruta: Musgester

Flertalet webbläsare stödjer så kallade mouse gestures, eller musgester. Enkelt så innebär detta att man kan utföra snabbkommandon med hjälp av musen. Oftast handlar det om att hålla nere höger musknapp och röra musen i en viss bana. I Opera kan man exempelvis hålla nere höger musknapp och dra musen åt vänster – detta blir det samma som att trycka på bakåt-knappen. Här är några fler exempel på musgester från Opera.

Faktaruta: Webbstandarder

World Wide Web Consortium (W3C) , tillsammans med andra grupperingar och enheter för standarder, har etablerat teknologier för att skapa och tolka webbaserat innehåll. Dessa teknologier, som vi kallar “Webbstandarder”, är utformade för att ge flest fördelar åt så många webbanvändare som möjligt samtidigt som de ger lång hållbarhet åt alla dokument som publiceras på Internet.

Även om leverantörer för de ledande webbläsarna har bidragit till skapandet av webbstandarder sedan W3C kom till, har man under många år släppt webbläsare som inte uppfyllt dessa standarder på ett enhetligt sätt. Således har webben fragmenterats, vilket har kostat användare, utvecklare och företag tid och pengar. Många har heller inte haft råd att utveckla flera versioner av samma webbplats för att bemöta bristerna.

Sedan 2000 har stödet för standarder i ledande webbläsare förbättrats betydligt. Tyvärr är det många webbutvecklare (läs: högt betalda yrkesarbetare) som fortsätter att producera webblösningar som inte följer standarder och därmed inte fungerar på ett korrekt sätt, trots det ökade stödet.

I Sverige är medvetenheten kring standarder på en relativt hög nivå, inte minst sedan Statskontoret lanserade begreppet 24-timmarsmyndigheten. Denna medvetenhet märks i vårt test, där lejonparten av svenska webbplatser faktiskt funkar bra i samtliga webbläsare.

Läs mer:

• World Wide Web Consortium (W3C)
• The Web Standards Project (WaSP)
• 24-timmarsmyndigheten