Så ligger ännu ett program av webbtrender ute. I lagom god tid innan han ska vara keynote speaker på konferensen Business to Buttons i Malmö (12-13 juni) så intervjuar jag självaste Don Norman: professorn, företagaren och författaren som myntade begreppet user experience.

För att hinna med intervjun och det avtalade klockslaget med Don var jag tvungen att avbryta ett kundmöte och ta paus i en halvtimme för att ringa Chicago. Alla närvarande förstod tacksamt nog...

• Webbtrender 005 - En intervju med Don Norman

Senaste seriestrippen med Zits av Jim Borgman och Jerry Scott, publicerad av ArcaMax Publishing. Jerry Scott skapade även min andra favoritserie: Baby Blues.

Ruta 1
Pappa: Jag funderar på att starta en blogg.
Jeremy (tonåring): Pappa! Ingen bara bloggar längre!

Ruta 2
Jeremy: Du måste lägga till video och göra det till en vlogg!
Pappa: Okej. Då kanske jag startar en vlogg.

Ruta 3
Jeremy: Pappa! Ingen bara vloggar längre!
Pappa (till sin hustru): Stoppa internet, jag vill kliva av.

Jag började titta igenom TV-serien Kyle XY häromkvällen. I en tidig scen ska pappan i Kyles fosterfamilj förklara att något är hett. Han ropar "hot!", låtsas vidröra föremålet, skriker "Ow!", viftar med handen och gör en liten underlig dans.

Berättarrösten, som återger Kyles tankar, konstaterar sakligt:

Det här varelsen var uppenbarligen en överlägsen kommunikatör. Jag förstod på något vis allt som den sa, och undrade varför andra människor valde att prata så ineffektivt.

Kyle, varandes helt ny och utan språkkunskaper i detta tidiga skede, förstår alltså eftersom orden kombineras med en charad, så som man ibland talar till någon som har svårt att förstå ens egna språk.

Jag skrattade högt åt scenen, som man ibland gör när någon beskriver en komplicerad företeelse på ett fantastiskt enkelt sätt. När jag pratar om tillgänglighet så understryker jag alltid hur viktigt det är att förmedla informationen på flera sätt (bilder får alt-texter, video får skript, text måste utformas så den kan läsas av talsyntes, och så vidare).

Den överlägsna kommunikationen är redundant och uttrycks med en flora av intryck för alla sinnen - som både förtydligar och gör budskapet mer intressant.

I en artikel i dagens CS påpekas att chatt är allt viktigare för företag. Förra veckan rapporterade man om lagringsexplosion på svenska företag där mejlen ökar allra mest. Hmm, det ena fenomenet är kanske en signal om ett behov och det andra en tänkbar lösning, eller vad tror du?

Långsamt men säkert inser många företag att tekniken ersätter mellanmänskliga fenomen och gör dem mer effektiva. Det är interaktionen mellan människor som skapar mervärde. Jag har tidigare vurmat för fikapauser och nyttan av tempoväxling och samtal med personer som har distans till de uppgifter du tar dig an. Du behöver stanna upp för att komma fortare fram.

Pausa för att komma vidare

En chatt kan vara en virtuell mikropaus i arbetet med ett konkret syfte - ett sätt att stämma av något med en kollega, be om en andra åsikt eller rapportera en viktig händelse.

Ofta använder vi mejl för det här avstämningarna och frågorna, men det är lätt att missbruka mejl och i all iver skicka kopior till både kreti och pleti. Den ökande mängden mejl gör att kanalen i viss mån försvårar kommunikation när inkorgen blir svår att överblicka; man har svårt att veta hur en fråga ska hanteras, missförstår tonen, blir till och med osäker på om mejlet verkligen var till mig och får om ett par dagar ett till mejl: "fick du mitt förra mejl?". *suck*

Ska vi slå vad om att mejlet når mottagaren?

Att mejla har blivit lite av ett slumpspel: Har du tur så mejlar du när personen sitter vi datorn och han/hon svarar ganska omgående. Har du otur ser inte mottagaren sin inkorg förrän 20 personer till har mejlat. Och då är sannolikheten betydligt mindre att du får det rappa svar som du förmodligen förväntar dig.

Mejl är inte dött - men däremot kräver det mycket disciplin och en förmåga, nästan fallenhet för, att söka och sålla. Till dess att mejl-verktygen ger oss bättre användarstöd så är chatt-alternativet förmodligen en angenäm ersättare i många situationer.

Fördelar, och nackdelar, med företagschatt

Fördelar

• Du styr själv. Jag kan själv meddela när jag är tillgänglig eller upptagen - och på så vis fokusera mer på arbetsuppgifterna (kräver förstås att du hanterar telefonen på samma sätt)
• Omedelbarhet. Jag får svar direkt istället för att som ett mantra upprepa "Jo, jag mejlade honom förra veckan men han har inte återkommit"
• Lagom avstånd. Chat känns inte lika påträngande som att ringa. Det är också helt ok att svara: "Jag hinner inte just nu". Det är sällan du i mejlform mejlar tillbaka och säger att du sitter upptagen. Svaret är en bättre signal till avsändaren som ändå har fått göra sig hörd och fått en omedelbar mänsklig respons.
• Mindre antal mejl. Need I say more?
• Kortfattad kommunikation. Många människor tycker det är svårt att vara kortfattad i mejl och svävar gärna ut med artighetsfraser som kan vara besvärliga tidstjuvar. I chattform är det mer acceptabelt att ställa en fråga, få ett ja eller nej och sedan avsluta chaten. Alla tjänar på det.

Nackdelar

• Försvårar spårbarhet. I en diskussion kring ett visst ämne, speciellt om man är flera, kan det bli svårt (även om det iofs är möjligt) att hitta tillbaka till vad alla sagt i ämnet. I en sådan situation fungerar det kanske bättre med mejl, eller varför inte ett sökbart forum eller en wiki - som syftar till att just dokumentera beslutshistorik.
• Svårt med känslor. Upprörda känslor ska aldrig kommuniceras i digital form - det blir ofelbart missförstånd och tandagnisslan; Hur många smileys du än försöker lätta upp stämningen med.
• Chattspioneri. Andra kan, i princip, se när du kommer och går till din arbetsplats vilket ger lite storebrorskänsla, men är egentligen inte mer udda än att man har kollegor som man sitter med som har koll på ens närvaro. Många nyckelpersoner som ofta får frågor märker otvivelaktigt en topp av telefonsamtal när de startar datorn, eftersom det i chattprogrammet syns att man just loggat in. Löses bäst med att även stänga av telefonen när man behöver arbeta ostört - det är faktiskt tillåtet!

Chatt kan ge många positiva effekter och kanske till och med bidra till en mer öppen företagskultur, gladare medarbetare och ett fröjdefullt kompetensubyte. Det hänger förstås på ledningens attityd, individernas inställning och tillgången på användarcentrerade verktyg som gör det hela möjligt.

Chatta med mig förresten? Det gör du lätt här: www.axbom.se/chat

Via podcasten Boagworld fick jag nys om MoFuse där jag byggde en mobil version av axbom.se på 10 minuter. Det kunde förstås ha gått snabbare(!) men jag ville ha in min egen logga.

RSS-flöden fortsätter att revolutionera webben och ett i raden av alla tjänster som erbjuder en mashup baserad på denna teknik är MoFuse.

RSS-flöde och egna sidor

Du matar helt enkelt in valfria RSS-flöden som då blir sidor i din mobila webbplats. Det går även att bygga egna statiska sidor som är speciellt byggda för den mobila webbplatsen.

Här ser du resultatet av min egen ansats och numera hittar du alltså min mobila variant via m.axbom.se om det smakar.

Opera Mini och Safari kräver inte mobila sajter

Själv använder jag förstås Opera Mini (Opera Mini 4.1 finns ute i beta-version) på min Nokia E61 och upplever webben som den verkligen ser ut. Med webbläsare som denna och Safari på iPhone kanske det snart är slut på specialanpassade mobila sajter - den funktionaliteten byggs helt enkelt in i befintliga sajter.

Sekundär spaning. "Fuse" verkar vara nästa modeord. Nyligen testade jag FuseCal (fortfarande alpha-version) för att synkronisera olika typer av kalendrar.

Läste ett par bra texter i Financial Times idag. De går bägge ut på att användarna styr it-utvecklingen och it-avdelningen som den ser ut idag är långsamt på väg bort.

I kåseriet The end of the record collection jämställer Peter Whitehead it-avdelningen med vinylskivor.

But just as online music is sweeping away the idea of a physical record collection, software as a service is doing the same for business IT. Applications can be piped in without any need to own, house and maintain all the paraphernalia.

Säg farväl till it-samlingen

Med en näst intill obegränsad tillgång på effektiva arbetsverktyg som tillhandahålls via en webbläsare kan vi undkomma många kostnader för hårdvara, service och support. De flesta företagsledare är dock inte redo för sådana beslut utan vi får vackert vänta till dagens tonåringar får mer inflytande och bänder loss trygghetsnostalgiska fenomen som finns kvar bara för att alltför få vågar lita på att något de inte kan se och klappa på verkligen fungerar.

Ade McCormack påminner oss också om att värdet av IT avgörs av användarna:

All we can hope is that our IT department is responsive to the business, competent and enjoys high levels of trust in the eyes of the users. One could say that the perceived value of the IT function is best measured by the degree to which users are happy with the IT service.

Det handlar alltså inte om att vi ska räkna på hur många minuter användare sparar på den ena eller andra funktionen; det handlar snarare om hur nöjda användarna är med funktionerna och hur väl de hjälper användarna bidra till att företaget tjänar pengar på sin kärnverksamhet.

Och det kan då handla om att våga låta användarna ta hjälp av webbaserade verktyg för att jobba mer effektivt och smart tillsammans med andra.

Banka in budskapet om autentiska, mänskliga kontakter med marknaden

Det är inte kärnfysik, men det tål att upprepas. Många chefer vågar inte ens tänka tanken. Den största rädslan bottnar i en tro på att företagen har så många hemligheter som måste skyddas till varje pris. Till dessa människor kan jag bara rekommendera en genomläsning av Cluetrain Manifesto. Igen och igen och igen.

Mats Edenius, professor i it-användning vid Uppsala universitet, uppmärksammar företagens oförmåga att hitta en strategi för ny teknik på webben och poängterar samtidigt det lönlösa i att försöka begränsa användningen av nya verktyg.

Det går inte längre att tro att man kan spärra tjänster för de anställda. Som Edenius påpekar. "nästa steg blir att plocka av de anställda deras mobiltelefoner - dem kan man ju också besöka webbsidor med."

Han fortsätter:

Yngre anställda betraktar censur som ett tekniskt fel och kringgår det.

Klockrent. Censur är ett tekniskt fel. Och visst är den här typen av censur en tankevurpa. Som konsult är jag inne på många olika företag och jag förvånas ofta över hur sajter jag själv använder för att lagra information eller söka svar på fågeställningar kan vara spärrade, vilket leder till omständliga kringgåenden och i mina ögon ineffektivitet.

Använd ny teknik som en konkurrensfördel

Möjligheterna för informationsspridning, kunskapsdelning och kompetensutveckling är smått sensationella när man väl sätter sig in i ämnet. Det är något företagen borde bejaka snarare än att välja att bygga upp murar runt sina anställda så att de så sakteliga blir inskränkta och förbisprungna av sina likar på andra sidan väggen.

Samtidigt lyfter Mats Edenius fram en ytterligare aspekt som är nog så viktig och handlar om hur vi hanterar vår tid och resurser. Om vi nu väljer att använda en ny kanal för informationsspridning så måste vi också välja bort gamla modeller. Tydlighet och enkelhet framför allt.

Läs även mitt inlägg: Sluta blockera internet

Enligt en rapport från Forrester är en majoritet av avancerade användare missnöjda med Ajax prestanda i applikationer på webben. Jag är skeptisk.

Ingen av de artiklar jag läser (CS, PC World, Computer World) nämner exempel på applikationer som fungerar dåligt. Ett av världens mest använda applikationer för webbaserad e-post, Gmail, fullkomligen badar i Ajax och jag kan inte vara mer nöjd.

Ajax förbättrar användarupplevelser när det används rätt

Jag tror det snarast handlar om när, var och hur man tillämpar Ajax. Ajax är för min del heller inte ett verktyg för att skapa fulländade applikationer utan för att förgylla användarupplevelsen där det är möjligt - på vanliga webbsidor. Sjävklart vill man bibehålla tillgänglighet och även kunna nå samma sidor via alternativa klienter, som mobiltelefoner.

Alternativen försämrar tillgängligheten

Om man anammar de alternativ som Forrester hänvisar till: Silverlight och Adobe AIR till exempel kommer det istället påverka tillgänglighet negativt. Ju närmare text vi håller oss (läs: XHTML), desto bättre kommer vi att kunna utbyta information mellan olika system - vilket är vart webben är på väg om ni råkat missa det ;)

Självklart kan Ajax också ställa till problem med tillgänglighet, men potentialen och förmågan att tillfredställa WAI och alternativa webbläsare är betydligt högre.

Robert Nyman, gränssnittexpert på Valtech, säger för övrigt i CS artikel:

Frågan företag och utvecklare ska ställa är om Ajax ger ett mervärde eller om tekniken används enbart för att utvecklarna har möjligheten.

Jag kan inte hålla med mer och måste bara påpeka att gränssnittsexperter, användbarhetskonsulter och interaktionsdesigners gärna får vidtalas oftare när det gäller bedömningar av ny teknik på webben.

En ytterligare aspekt är förstås att användning av Ajax är helt gratis och tillämpning av de flesta andra RIA-teknikerna kräver dyra programlicenser, vilket gör att kommersiella krafter gärna baktalar Ajax.

Jag upphör aldrig att förvånas över alla avancerade tjänster för kommunikation via webben som finns tillgängliga helt gratis.

För tio år sedan skulle nog en offert på en tjänst för att chatta live via en webbsida gå loss på runt en halv miljon kronor. Nu kan du tanka hem den gratis.

Du kan själv se hur det fungerar genom att gå in på min kontaktsida. Där hittar du som kan köra Flash en liten så kallad widget som gör att du kan chatta direkt med mig, förutsatt att jag är vaken och online förstås.

Jag använder Meebo men du som vill betala för mer funktionalitet kan gärna också testa ChatStat, som också finns i en enklare gratisversion.

Vi hörs i en chat på en annan sida ;)

Framför allt två saker lockade mig till min nuvarande arbetsgivare XLENT:

1. En anmärkningsvärd mängd otroligt kompetenta människor under ett tak som ger mig massor av intellektuellt och gemenskapligt utbyte.
2. En väldigt schysst inställning till småbarnsföräldrar.

Den schyssta inställningen till småbarnsföräldrar är kanske inte bara ett tecken på en arbetsgivare med sunt förnuft, utan även på en medveten strategi med utgångspunkten att småbarnsföräldrar har mycket att ge.

Och kanske har således de två punkterna jag angett ovan väldigt mycket mer med varandra att göra än de vid första anblick ger sken av.

Varför berättar jag detta? Jo, för att nu på lördag 15 mars bjuder vi på XLENT alla föräldrar i Humlegården (cirka 10-12.30) och Vasaparken (cirka 13-15) på latte i en rekryteringskampanj i Stockholm. Ta med barnen till parken och mingla med oss.

• Xlent lockar föräldrar med latte i rekryteringskampanj
• "Det bekräftade våra misstankar"